Aningen personligt
Jag vill bara gå och gömma mig under täcket och aldrig krypa fram igen.
Mår förjävla dåligt för tillfället, därför blir bloggen lidande...
Jag trodde att det var underbart att vara kär. Alla säger ju det, och visst kan jag hålla med.
Jag kunde i alla fall det. Det känns precis som förra gången, bara det att den här gången är det omöjligt.
Det är så typiskt, den enda upptagna killen, den enda som jag absolut vet att jag inte kan få.
Naturligtvis börjar jag känna något för honom.
Fan.
/ Den hopplösa, patetiska ex-tjejen
Kommentarer
Postat av: simone
Så jävla typiskt, den sitsen. Been there :(
Du är så jäkla charmig kramar om dig speciellt det att du bloggar för dig själv, det gör bloggen så intressant. Ärlig :)
Trackback
